Idol

Idag är det fredag och det innebär att det är 100 % mys i soffan med kladdkaka och fina vänner. I alla fall för mig, men ikväll är det kvällen då nästan varje familj i hela Sverige sitter klistrade framför teven klockan åtta och tittar på det löjligaste programmet jag någonsin skådat. Ja, det är Idol jag pratar om. Jag har aldrig förstått och kommer aldrig förstå vad som är syftet med det programmet. Under alla auditions sitter jag med en klump i magen och tycker fruktansvärt synd om alla idolerna som står där nervösa framför juryn och hoppas på att få en sån där guldbiljett för att få fortsätta i tävlingen.  Sen sjunger de sin låt och antingen så sitter juryn och skrattar eller så avbryter de idolen innan den sjungit klart. Bara den förnedringen är tillräcklig men det är inte klart då, nej då ska juryn sitta och säga att de får skavsår i öronen och att det bästa vore om idolen aldrig sjunger en ton till. 

Att krossa någons dröm är det värsta jag vet. Jag förstår inte att det finns så kalla människor som kan klanka ner på en annan utan att känns skuld. Nu ska jag inte säga att det är varenda en de kränker men det är en enorm andel som kommer gråtandes ut och mår jävligt dåligt en lång period efter.  För det är ju så, om juryn har sagt att man aldrig ska sjunga igen så borde man väl inte det? Visst? De har ju rätt. 

Det tar inte slut efter alla auditions heller, lite då och då så droppar juryn jobbiga kommentarer på de duktiga idolerna och för att inte de inte ska sjunka ner med självförtroendet till botten så måste de bygga upp en mur. Personligheten suddas sakta ut och jag tycker att de tillslut känns lite som tränade robotar som står där på scenen. Om vi tar till exempel Tove Styrke. Hon har sagt i flera intervjuer att hon förändrades sjukt mycket och byggde upp en sån där mur som tog lång tid efter programmet innan den ”rasade” och hon blev sig själv igen. 

Jag ogillar programmet sjukt mycket! Det är först mot slutet, de allra sista programmen som jag kan kika på. Då ger juryn bara positiv kritik och det är bra framträdanden. 

Nä, jag kommer sitta framför en bra film och äta kladdkaka istället och hålla tummarna att Idol någon gång kan skaffa några vänliga själar till juryn och behandla alla likvärdigt.